Söndag och ännu en vecka går mot sitt slut. En vecka mindre på 2020 eller en vecka närmre Spanien. Tänk vad olika man kan se på saker…
Andra deltävlingen, i Melodifestivalen, är avklarad och just Mello är väl ett typexempel på hur olika man kan se och tycka. Jag fastnade rätt omgående för bidrag nummer 1 (Klara Hammarlund) och var övertygad om att hon skulle gå raka vägen till final. Men när hon slutligen stod där mot en tjej, som kallar sig Dotter, så var resan plötsligt över. Nu var det ju knappast hela vägen för mig då jag inte är jätte engagerad i tävlingen men ändå märkligt hur olika man kan tycka och tänka.
På tal om Mello så diskuterade vi just det ämnet under dagen och var rörande överens om att konceptet kanske behövs ”hottas upp” om den inte ska gå i graven. 32 bidrag känns lite väl mycket och det läggs, numera, mer fokus på de som leder programmet än de som medverkar. Rätt övertygad om att de riktiga vinnarna är de tre programledarna när vi summerar det hela i om någon månad. Ja, och vinnaren då!
Å andra sidan så är väl Melodifestivalen, tillsammans med Idol, fortfarande det viktigaste musikmediet vi har i Sverige om man ser till vilka artister som kommit fram genom åren. Men samtidigt så verkar vissa artister vara så hårt förknippade med Mello så när deras stjärna dalar, och de blir utslagna ur en deltävling, så är även deras tid i rampljuset över. Vi såg väl två tydliga exempel på det igår med Jan Johansen och Linda Bengtzing. Där lär det nog dröja innan vi hör något från de igen…
I övrigt har det, som vanligt, varit rätt mycket fokus på maten under veckan. Ibland hamnar man dock i en liten svacka då fantasin tryter och man istället faller tillbaka till allmänt tråkig (men fortfarande god) mat. I fredags blev det ankbröst där jag testade en jordärtskocksgratäng med pepparsås. Det blev nog bara såsen och ankan som blev bra medan gratängen blev lite för rinnig för min smak. Men man måste få lov att misslyckas ibland i jakten på att försöka skapa något nytt och intressant. Dessutom gjorde jag en förrätt (Råraka) som gjordes på palsternacka istället för potatis. Väldigt uppskattad och den rätt, som till vis del, räddade fredagen.
Sen var det ju det här med Spanien! Som jag längtar! Medveten om att man inte vill att tiden skall gå för snabbt och att där händer en massa kuliga saker på vägen men som jag saknar värmen och miljön till skillnad från ett kyligt Sverige. Men är det inte så att man alltid hamnar i en ”längtan” när hemlandet bjuder på tråkigt väder?
Nä, nu skall jag duka undan frukosten och förbereda tjejerna inför dagens danslektion. Hur ser er söndag ut?