Solen har kommit på besök! Man får ju faktiskt säga ”på besök” med tanke på att det fortfarande svänger rätt friskt och värmen finns inte riktigt där ännu. Men med solen kommer ändå ett visst hopp av såväl energi som att vi kanske ska kunna få uppleva en något sånär normal sommar. Ja, du vet en sådan sommar som vi haft så långt tillbaka i tiden som man faktiskt kan minnas. Satt och bläddrade igenom en del gamla bilder, och minnen, och inser att pandemin, åtminstone, fått en att inse hur mycket man tagit för givet innan det här eländet svepte in över världen…

För min del så saknar jag de tre S:en! Sommaren känns ändå inte så långt borta och snart är det dags att börja putsa upp vår tomt, styra upp poolen, plocka fram utemöblerna och plantera lite blommor. Ni vet allt det där som hör våren till när man förbereder sig för en lång och härlig sommar med värme, sol, spontana dopp och minst lika spontana restaurangbesök. Jag är ändå oerhört lycklig att jag bor i Helsingborg som ändå är en av de vackrare sommarstäderna som Sverige kan erbjuda. Och skulle det nu bli så att det blir en sommar hemmavid så känns det ändå som en viss tröst med närheten till havet och det utbud som staden har att erbjuda.

Just sommaren får mig osökt att tänka på Spanien och vårt älskade Cabo Roig. I sommar blir det två år sedan vi var på plats och ännu är osäkerheten så pass stor att vi inte ens räknar med att det blir något tripp ner till de sydligare breddgraderna. Men längta måste man väl få göra och det är väl ändå lite så som vi människor fungerar. Vi sätter upp mål som en form av belöning för all tid vi lägger på jobbet och den inrutade vardagen. Mål som innebär att man bryter det vardagliga mönstret oavsett om det är en fest, en spaweekend eller en semesterresa. När allt plötsligt sätts på hold så är det kanske inte konstigt att tiden går så himla långsamt och att dagarna blir tuffare utan någon som helst ”belöning” i sikte. Men visst, vi är friska och människorna i vår omgivning mår bra. Det är ju självklart det viktigaste men jag kommer nog aldrig kunna släppa min längtan av att borra ner fötterna en tidig morgon på Cabo Roig beach och enbart behöva fundera på vilken restaurang som skall besökas under kvällen. Sipprandes på en sangria medan barnen leker i vattenbrynet…gud vad jag saknar mitt Spanien

Sen har vi det här med alla konserter. Både jag och M älskar musik och upplevelsen av en riktigt bra konsert. Tidigt i vårt förhållande upptäckte vi dessutom Rasmus Seebach och han härliga musik. Det har blivit ett anta konserter genom åren och för oss har en konsert, med Rasmus Seebach, blivit lite av en årlig tradition. Precis som Spanien så är de nu knappt två år sedan som vi dansade loss, till hans toner, i en gammal slottsruin i Fuengirola. Där och då visst vi ju inte att det skulle dröja år innan vi fick möjligheten att uppleva honom live igen. Men skam den som ger sig. I dagsläget så ser det ju knappast ut som att det blir någon konsertsommar men emellanåt slår jag ändå ett öga på hans hemsida i förhoppningen om att det skall dyka upp en ny spelning som man kan boka in sig på. Bara för att få allt att återgå till det ”normala” igen…

Hur tänker ni? Hur ser era framtidsplaner ut? Semestrar? Pysslande? Konserter?

Hej kära läsare – har ni saknat mig?

Jag har saknat er – jättemycket. Men då man har perioder då man går in i, mer eller mindre, intensiva perioder så finns ibland inte tiden, kraften, eller energin att även fokusera på bloggen. Jag behövde lugn och ro helt enkelt!

Men nu är jag tillbaka och om bara våren kan sätta fart så skall nog även mitt bloggande få sig en boost igen. För det har varit en eländigt lång ”vinter” för oss skåningar och kyla, och mörker, är definitivt inget vi gillar i de södra delarna av landet. Men med våren kommer solen, värmen och energin. Man kan börja kika på att iordningställa uteplatser, täcka av poolen, gömma undan barnens overaller – ja, ni vet själva.

På tal om barnen så fyller småttingarna fem på måndag. Mina små töser – vad hände liksom? Tyvärr så lär det få firas småskaligt (något som vi alla lärt oss i pandemitider) och, förhoppningsvis, kunna bjuda hit släkten lite senare i år. Men firas skall det göra och presenterna är inhandlade och klara. Dessutom passade vi på att fräscha upp deras rum förra helgen med lite färg och tapeter samt varsin ny säng. Nu får det räcka med våningssängen utan de får äntligen sin egen hörna att mysa i. Och det verkar redan ge effekt då de, hittills, sovit hela nätter i sina nya slafar…

I morgon är det Mellofinal och det skall vi självklart inte missa. Men TV:n får stå i fokus så vi lär köpa hem lite mat vilket kan ge ett skönt avbräck från alla timmar som man, vanligtvis, spenderar i köket. Även om ni, som följer mig, vet att jag älskar att laga mat och testa nya saker. Sedan vi hördes sist har vi dessutom ”byggt” en ny köksö så där spenderar vi numera nästan all vår vakna tid och jag njuter verkligen av det. Jag kan laga mat och ändå ha familjen när mig – precis som det ska vara

Trevlig helg på er

Söndag kväll och minis har precis ätit kvällsmat.

För en kvälls sen så satt vi och prata om att göra saker så som att spela spel (som vi oftast gör här hemma) sen så sa jag ngt om att ja, underbart för dom som har ro att lägga pussel. Maken lös upp och sa jag har alltid tänkt det kan vara kul men att du kanske inte tyckte det? Detta sluta med att M kom hem med en inslagen present i fredags – Ett pussel på 1000 bitar och inte nog med det, på en världskarta MED massa blått i.

Så vi kan säga så att lördagen och hela söndagen satt vi och pussla, minis var med, och tro det eller ej Saga satt nog i 6 timmar och la. Och bara det var otroligt mysigt att sitta med henne. Men det jag vill komma med att ja pussel kanske inte riktigt är min gren då jag har det svårt att ta det lugnt, jag får dåligt samvete att sitta ”av tiden” om ni förstår vad jag menar. Men jag behöver detta, koppla bort mig från allt och bara sitta där och pussla, i skratta, i prata, vi lyssna på musik, och framför allt egentid med dottern var mest dyrbar och ja att M och jag umgicks, det gör vi iofs ändå 😉 Men jag måste blir bättre att koppla av och inte känna stress över att ha ett oskrivet blad där ingen händer.

Är det bara jag som tycker att veckodagarna OCH helgerna går så jäkla snabbt? Söndag redan? Menar helgen kom ju nyss?

Ha nu fin kväll