Kesoplättar

Får oftast frågan om receptet på kesoplättar och det är så himla lätt så här kommer det 🙂

4sp 1person, ca 4 plättar)

  • 4 msk keso (jag använder keso mini 1,5%)
  • 2 tsk fiberhusk
  • 2ägg
  • 1 tsk Olja till stekning
  • 1-2 msk Kvarg vanilj 0,2%
  • 2 msk frysta hallon

Rör ihop keso,ägg och fiberhusk. Ibland använder jag en handmixer och ibland bara rör ihop. Låt stå 2,3 minuter. Häll i oljan i stekjärnet och stek tills de har fått en fin färg.

Avkopplande helg

Måndag morgon och ännu en helg kan läggas till handlingarna. Till skillnad mot förra veckan så blev detta två riktigt behagliga och lugna dagar. Efter ett rejält nattsudd, med syrran och hennes man, i fredags så var det inte mycket energi över i lördags. Det blev lite småpysslande och shopping innan kvällen bjöd på första delfinalen i Mellon. Söndagsmorgonen blev dess mer innehållsrik då lilleman blev uppringd, vid 8 snåret, då man saknade en målvakt i ett av de äldre lagen. Givetvis ville Liam spela och så fick det bli. HIF slog tillbaka Astrio, från Halmstad, med 4-2.

Småttingarna fick sitt, på lekplatsen, och sen drog jag och M en vända till Orangeriet som anordnade en dryckesmässa i helgen. Resten av kvällen gick åt till lite TV-tittande (var ju tvungen att se det nya dubbelavsnittet av Modern Family) och matplanering inför den kommande veckan. Just den kommande veckan innebär dessutom en lite tuffare utmaning då vi, en gång i månaden, försöker köra frystömning. Att rota fram det som finns och kombinera med de torrvaror vi har hemma. Dessutom att sätta en vv-touch på det hela – där har ni verkligen en utmaning!

Men jag tror nog att vi fått ihop det och nog ska kunna presentera en del spännande recept de kommande dagarna. Så håll utkik…

Nä, nu ska jag rota fram lite kläder ur garderoben för här vankas lite ”träning” i veckan. Ja – inte bara gymmet då utan på onsdag skall jag äntligen få ta del av en av mina julklappar! Då blir det salsadans med M, syrran och hennes man. Vi får väl se om de 12 onsdagar kan få oss i toppskick under våren så att man kan virvla ut i lite latinska rythmer till sommaren. Om inget annat så skall det blir härligt med lite vuxentid någon timme varje vecka.

Eden
Adele
En sväng ut till Väla med Mammi

Ost & charkricka är ju aldrig fel
Grillad fläskfilé med krämig majsröra och pankofriterad saltgurka
Mina fina tjejer

Saga min älskade stora tjej – stanna tiden

Kycklingkebab

Lördag och det innebär att vi försöker hitta lite festligare rätter att bjuda på. Igår var det dessutom Mellokväll så då fanns det ännu en anledning att få till en rolig och spännande middag för hela familjen.

Denna gången testade jag att göra hemmagjord kycklingkebab och det blev riktigt bra. Även barnen tyckte det var extra kul att få uppskuret kött och att kunna göra sin egen kycklingkebab. Dessutom blev den betydligt nyttigare än den du köper och samtidigt tyckte vi att smakerna kom fram på ett annat sätt än de som du beställer på din lokala pizzeria.

6 personer 4sp

  • 1,5 kg kycklingfileér
  • En knippe persilja
  • Salt
  • Pepparmix
  • Paprikapulver
  • 3 st vitlöksklyftor
  • Chilipulver
  • 2 st (4dl) Arla köket Minifraiche 5%
  • 1 burk (2dl)  Skånemejerier Matyoghurt 8% 2 dl
  • 1/2 citron (saften)
  • 1/2 rödlök (rätt stor)

Sätt ugnen på 220grader.
Blanda yoghurten och minifraishe i en skål. Jag använder inga mått när det gäller kryddblandningen utan smaka av själva. Pressa i vitlöken och hacka ner persiljan. Pressa i citronen.

Dela kycklingen på hälften. Lägg i en form. Häll sedan över blandningen över kycklingen och lägg platsfolie över och låt vila i kylen 1 timme.

Skala löken.Ta fram ett träspett eller ett litet järnspett. Trä på rödlöken med breda botten nedtill, stapla sedan på kycklingen. Det är lite meckigt att få den att stå upp, men det går. Låt den sedan grillas i ugnen i ca 40 minuter.

Tillbehör: Vi använde oss av libabröd och gjorde en kycklingrulle. Barnen åt kebabtallrik. Sedan så bara ta fram de tillbehör ni vill ha.

    

Äntligen Mello

Halloj på er!

Ikväll valkas det Melodifestival! Är ni melloälskare eller mellohatare? Jag älskar mello och det har givetvis varit en tradition att se det sen jag var liten. Förr om åren har vi passat på att festa loss i samband med den stora finalen. Något år gick vi ”all-in” med en stor maskerad och då vimlade det av Conchitas och Zelmelövare så det stod härliga till. Om det blir något liknande i år återstår att se?

Hur som så står alltså delfinal 1 för dörren och det ska bli spännande att se vad man vaskat fram för artister detta året. Personligen kan jag tycka att den svenska uttagningen har spårat lite de senaste åren. Etablerade artister blandas med kreti och pleti och mello har gått från att vara en musiktävling till att bli en kringresande cirkus. Givetvis förstår jag att det handlar om pengar i slutändan men saknar ändå lite av seriositeten i tävlingen. Men i slutändan tycker jag ändå att det, allt som oftast, är rätt låt som skickas till den stora finalen så då får väl lite trams på vägen vara ok.

Ett speciellt minne är ändå när en av deltävlingarna kom till Helsingborg. M fick biljetter via jobbet och visst var det en häftig känsla att sitta på första parkett, med god mat och dryck, när publikfavoriten (det året) Hasse Kvinnaböske drog av Guld och Gröna skogar för första gången. Gissa om taket på Helsingborgs Arena lyfte!!

I kväll kommer jag nog hålla en extra tumme för Benjamin Ingrosso som hade en riktigt bra låt redan förra året. Kamferdrops låt har ju redan varit i blåsväder då den ska ha legat ute på nätet i hela åtta år. Sen kan man ju fråga sig vad Edward Blom gör i mello men det svaret lär vi ju få under kvällen. Övriga artister, i kväll, är ju Kicki Danielsson, Sigrid Bernson, John Lundvik och Renaida. Har ni någon personlig favorit?

 

Februari

Februari det välkomnar vi med öppna armar, innebär att vi går mot ljuset.

Tog mina mått häromdagen då det har gått 4 veckor sen jag började med v.v och det visade -15cm totalt. Då händer det något iallafall 🙂 Igår hade jag ett riktigt sötsug, det var längesen jag kände det. Hade lätt kunnat kränga upp chipsen i skåpet och ett daim som ligger i kylen. Men nej, jag tog mitt kolsyrade citronvatten och två v.v chokladgodis, så en klapp på axeln.

Lämnade hemmet och barnen till maken i går, det var dags för mig att dra till ”nya jobbet” Var nog mer en omställning för mig än för barnen, lite märklig känsla, men lite skönt. Jag hoppas så att de kommer in på dagis till våren så de kan få lite miljöombyte och lite nya kompisar. Jag fick gjort en del igår och gäller att komma in i det, men det kommer gå bra och jäklig kul utmaning.

Nu sover tjejerna middag och jag ska passa på att röja undan här hemma, med dom två så dras allt möjligt fram.

Lite nytt till garderoben – åh längtar inte ni till våren?!

 

 

 

 

Krämig räkpasta med kronärtskockscrème

4 personer 6sp p/p

  • 4 port bönpasta 
  • 580 g handskalade räkor i lake
  • 1 zucchini
  • 1 msk olja
  • salt och peppar
  • 2 dl matlagningsgrädde 4%
  • 130 g kronärtskockscrème
  • 1 kruka körvel el torkad
  • 250 g körsbärstomater
  • 4 st salladslök
  • 1 st röd chilli
  • 1tsk cayennepeppar
Koka pastan enligt anvisningen på förpackningen. Skala räkorna. Skär zucchinin i tärningar. Stek dem i olivoljan, salta och peppra. Blanda ner grädde och kronärtskockscrème och koka upp.Hacka körveln och dela tomaterna. Vänd ner i såsen tillsammans med räkorna. Låt det bli varmt. Blanda pastan och såsen och servera.

Viktväktarna – inte ett projekt utan en livsstil

Den senaste tiden har jag fått allt mer frågor om varför jag valt just Viktväktarna och vad jag ser som fördelarna med den typen av kost. För min del har det, framförallt, handlat om att hitta en metod som inte utesluter någon typ av mat. Jag älskar ju alla olika typer av mat och personligen har det varit lättare att fokusera på vad jag bör äta, hur mycket och hur ofta istället för att fokusera på vad jag måste skala bort. På så sätt har jag fått en bättre kontroll över vad jag äter och kan, självmant, välja bort de ingredienser som inte passar mig just den dagen.

Varför just nu? Efter att jag fött fyra barn, varav tvillingarna i Mars 2016, så känner jag att jag är klar på den fronten. Kroppen har, som vid alla graviditeter, fått ta mycket stryk och, i dagsläget, har jag 25 kilo som jag vill göra mig av med. Min övervikt märks kanske inte så mycket utåt sett då kilona, passande nog, hamnat hyfsat proportionerligt men jag märker ändå av övervikten i min vardag. Orken tryter, blir lättare trött vid fysisk aktivitet och går runt med en del småkrämpor som jag tycker mig kunna relatera till min vikt och kostval. Min ambition var att kunna hitta en metod som innebär att jag,  även efter att jag nått min målvikt, kan fortsätta på samma inslagna linje, och hålla mig i form, utan att ha behovet av att spåra eller fundera på vad jag äter. Det skall liksom sitta i ryggraden – en ny och hållbar livsstil. Detta är av extra vikt då jag som ung, precis som många med mig,  led av en del ätstörningar som gjort att min kropp inte är lika mottaglig eller effektiv för nya viktnedgångsprocesser.

Givetvis har har testat en del olika upplägg genom åren men aldrig riktigt funnit mig till rätta i de varianter där du ”tvingas” plocka bort olika livsmedel för att gå ner i vikt. För mig är det inte hållbart. Det räcker ju att du hamnar på en lunch, middag, eller fest där det bjuds på en del av det förbjudna så trillar du tillbaka några steg. Med viktväktarna behöver du inte exkludera något utan det är istället upp till dig hur mycket av de olika delarna som du äter. Sen är ju alltid alkoholen en fälla. Inte så att jag hinkar i mig mängder med sprit i veckorna men, med tanke på både M:s och mitt stora intresse för mat och dryck, så blir det ofta ett glas vin till maten. Fördelen med att räkna points är att det, oftast, bara blir just ETT glas för att kunna hålla sig inom ramen av vad som du själv bestämt dig för att tillåta.

Jag älskar också utmaningen i att leva med Viktväktarprogrammet. Att ständigt upptäcka nya recept – oavsett i fall det är LCHF, vegetariskt, eller ngt annat och kunna utmana mig själv att skifta ut de beståndsdelar som inte passar min livstil och kunna återskapa en ”nyttigare” variant av en perfekt måltid. Generellt så tycker jag sällan att jag hittar inbjudande bilder och upplägg på Viktväktarnas egna sidor. Det känns ibland som att det visuella inte är det viktiga i detta läget utan fokusen skall ligga på att få något i sig som inte slukar upp alla dina points. Missförstå mig inte – de flesta recepten är verkligen supergoda men för min del så äter jag, minst lika mycket, med ögonen och därför ser jag utmaningen att försöka presentera rätterna lite mer färgrika och inspirerande.

Dagligen scrollar jag igenom olika forum där människor verkar se vv som ett projekt:

”Jag skall gå ner 30 kg till mitt bröllop i sommar”

” När jag gått ner 15 kg så skall jag anmäla mig till en halvmara”

” 12 kg kvar så kan jag åter använda kläderna i min garderob”

Fine – funkar det för dem så är det bara att gratulera men vad händer när det nått sitt mål? Efter att ringen hamnat på fingret eller att den där halvmaran är avklarad? För min egen del så är Viktväktarna inget projekt utan snarare en livsstil. Ett ständigt pågående äventyr som jag hoppas kan bli lika naturligt som att lära sig cykla eller att borsta tänderna. Visst räknas det points till höger och vänster vilket iofsg kanske inte är så naturligt. Men efter ett tag så lär du dig vad som ”kostar” och inte. Vad du bör undvika (eller äta mindre av) och vad du kan stoppa i dig utan att det påverkar din balans, ditt humör osv

En annan fördel är att man kan variera kosten, i den utsträckningen, att hela familjen kan ta del av menyn. Riskerna med många andra koster är att det blir för mycket, eller för lite, av något. Har man, framför allt, barn i tonåren så är det viktigt att kunna äta så bred kost som möjligt. I den värld vi lever i så har alla olika behov i den åldern. Vissa vill gå ner i vikt och andra vill få i sig så mycket som möjligt för att tex lägga på sig muskler. För att då slippa stå och fundera på hur du skall få ut rätt mat till de olika familjemedlemmarna så kan de själv växla upp portionerna baserat på hur mycket de vill äta. Och har man då småttingar, som vi. Kan även de ta del av samma mat som vi övriga i familjen.

Varje söndag rafsar jag åt mig livsmedelsbutikernas reklamblad och kikar på vad de har att erbjuda den kommande veckan. Jag väljer ut ett antal huvudingredienser och försöker sedan, med hjälp av vv appen, hitta passande recept för den kommande veckan. Nu har jag ju lite tur att ha samtliga stora livsmedelsaktörer (ICA, City Gross, Lidl och Netto) inom gångavstånd vilket gör det extra lätt att både skapa en bred veckomeny men även en plånboksvänlig sådan.

Oavsett vilken väg man väljer så kan det som känns så rätt för mig kännas så fel för en annan. Med andra ord så är väl det enda rätta svaret på era frågor – välj det som passar dig bäst. Som får dig att må bra. Som ger dig energi osv.
Är det LCHF så är det den vägen ni ska gå. Är det enbart vegetariskt så kör på. Min väg är Viktväktarna och, med handen på hjärtat, så har jag faktiskt aldrig mått bättre än vad jag gör numera.

Morotsmos

2personer 1sp p/p

  • 6 morötter
  • 1msk matlagningsgrädde 15%
  • Vitlökspulver
  • Rosmarin
  • Salt
  • Pepparmix
  • 1/2 citron + skalet
  • Basilika färsk eller torkad.

Koka morötterna tills de blir klara. Jag tycker om när de är lite hårda, gillar att det är lite små bitar i mosen. Jag använde en elvisp för att göra mos. Tillsätt kryddorna,smaka av och häll i grädden. Riv skalet på halva citronen och pressa ner saften. Rör om. Voila 🙂

Hemmagjorda köttbullar med gräddsås- älskar husmanskost 🙂

Scroll to top