Mörkret har dragit över men innan dess så såg vi finaste solnedgången från båten. Nu är vi i Tyskland och det går över förväntan jätte bra. Barnen har det riktigt bra i bilen och myser ordentligt. Lite mackor i magen och nu film, så tror jag de kommer somna en efter en.
Tysk radio och pulverkaffe i muggen och 120 Autobahn – Loving Life❤️
Vilka härliga dagar det har varit! Sol sol och sol! Tidigt i morse insåg jag att jag hade nageltid så det se bara att väcka den lille och ta sig dit. Efter 5 veckor så var de väldigt lång och osnygga. Klippte ner dom och det blev franskt även denna gång! Åkte inom affären på vägen hem och köpte nybakat och åt frukost i trädgården. Finns inget bättre än att äta ute.
Sitter just nu i bikini och solar min bleka kropp på trädäcket och njuter av solen och lugnet, medans sonen leker med vattenspridaren och fotbollen. Love it! Dock inte min bleka feta kropp utan allt annat;)
Snart kommen limmans bästis hit och de lär härja några timmar till L träning börjar. Ikväll ska vi hem en stund till syrran och svåger för lite grill. Igår så var min andra syster här – och vi körde kyl/frystömning.
Idag så hade barnen skolavslutning. Alla barn var nog glada för sitt kommande sommarlov 🙂
Sonen följde med sin bästis hem efter skolan och S och jag med mormor hade avslutningfika i trädgården här hemma. Jag och S har haft en riktigt skön dag, skrattat mycket,spelat spel och sen cyklade vi iväg och käkade lunch ihop. Inte jätte ofta jag och hon umgås på tu man hand då vi e många i familjen och ja hon leker oftast med kompisar och ja det är ngt som hela tiden händer eller är här. Men dessa dagar då det är bara hon och jag är riktigt mysigt och hon är så rolig att umgås med, såååån humor:)
På eftermiddagen dök systersonen och systerdottern hit och det blev några timmars snack och sol i trädgården. Så denna dagen var en riktigt skön och härlig dag.
Håller på med min packning inför resan, barnen är packade och klara Så det är bara jag och M som ska packa vårt. Tre dagar kvar tjohooo. Kollade värmen nyss och 30-35 grader värme ska man inte klaga på.
Började med att jag var hos bästa Johan idag som är sjukgymnast. Min rygg, nacke och axlar har känns så mörbultade länge och sen yrseln på det, så jag tog mig i kragen och bokade en tid och där var jag idag. Han gjorde en del tester och tryckte och behandlade ryggen och tejpade min axel. Och knack knack ingen huvudvärk och ingen yrsel idag skönt!
Idag tog systersonen studenten så jag mötte upp resten av familjen på hans skola och sen så var det utspring från kärnan. Så härligt att se alla glada förväntansfulla studenter som ska ut i vuxenlivet.
Avslutade eftermiddagen och kvällen i mammas magiska vackra trädgård där syrran hade lagat mat för en hel armé haha – sååå gott!!
Jag älskar att resa och har alltid gjort så länge jag kan minnas.
Genom mina 42 år har jag rest kors och tvärs över såväl Europa som en del andra världsdelar. När jag ser tillbaka på det så är där dock vissa resor som har satt ett djupare avtryck än andra.
Självklart är det alltid spännande när man, utflugen från föräldrarhemmet, ger sig ut i världen utan det skyddsnät som ens föräldrar innebär och, för första gången, står på helt egna ben någonstans i världen. Men ändå är det inte dom resorna (eller resmålen) som gjort starkast intryck på mig – eller skapat de käraste minnena heller för den delen.
I sommar skall jag, för första gången, ta med min egen stora familj ut på Europas landsvägar. Otaliga är de minnen från när jag, med mamma och pappa, kuskade runt på otaliga motorvägar genom städer och byar i Europa. Jag minns städer som Kassel, Bibione, Nice, Achenkirchen. Jag minns stränder, skidbackar, bilköer, vägkrogar, frukostar på Holiday Inn och de eviga väntetiderna för att köra på Tysklandsfärjorna. Jag minns också de otaliga belysningsstolpar, med tillhörande fotbollsarenor, som jag försökte lokalisera med min Europaatlas från bakrutan på pappas Volvo. Eller minnen från magsjuka i Österrike till ofrivilliga plurr i någon av Venedigs alla kanaler…
Då vi är en stor familj numera så har det inte alltid varit så lätt att ge barnen de upplevelser som jag fått med mig från barndomens alla resor. Men nu skall resan äntligen bli verklighet! För minstingen i familjen innebär det den första resan utanför Skandinavien och för oss alla så är det den första resan tillsammans som en enda stor familj.
Nu ska mina barn själv få skapa de minnena som de, förhoppningsvis, tar med sig i framtiden. Minnen som de kan se tillbaka på med ett leende och alltid kunna njuta av eller föra vidare till sina egna familjer någon gång i framtiden.
Danmark, Tyskland, Frankrike! Rödby, Kassel, Paris! Det blir samtidigt en prövningens tid med många timmar i bilen men ack vad vi kommer få uppleva mycket – jag, S och barnen…genom en bakruta…letandes efter belysningsstolpar i någon stad..kors och tvärs genom Europa…
Känns som hela Maj har varit ett enda kalasfirande.! Jag och två barn har fyllt år sen har svägerskan och svågern fyllt år. Så Maj-månad var det många födelsedagsbarn 😉
I lördags var hela familjen här, min och min mans. Det bjöds på grillat och en hel del olika bakverk, mamma hade gjort hennes super goa kanelbullar samt pepparkaksrulltårta den passade bra ihop med min saffranslängd med vit choklad – lite juligt och gott!
Sen var det dags att samla ihop folket, vuxna och barn för det var ju mello-tajm – många bra bidrag tyckte jag. Jag trodde nog inte riktigt att Sverige skulle vinna, möjligtvis en silverplats men shiiiit han vann ju!!
Kollar på mobilen och ser att det är 17 dagar kvar – lite resfeber har jag fått och försöker hålla koll på vad som ska med. Det är ju inte riktigt samma när man ska iväg 2 veckor och man flyger. Utan nu e vi borta 4 veckor och ska bila ner. Så det är en del att hålla reda på. Finns ju olika lagar oxå när man kör, vad som ska vara med i bilen el ej. Men jag har nog koll på läget 😉 Fick reda på för ngn vecka sen att våra nya bil hinner komma så det blir den vi kommer att köra med! Bilen är en X-trail vit metallic med beige skinn riktigt snygg!!
Igår fyllde som sagt dottern 10 år och vi avslutade kvällen att åka ner till havet och satt och åt glass och njöt av havet och solen. Havet som ni kanske redan vet mitt bästa ställe där finner jag ro för själen.
Dagarna springer i från mig och semestern närmar sig med stormsteg. Jag känner att mitt bloggande går i vågor pga att det är så mycket i vardagen men samtidigt känner jag en tillfredställelse att skriva av mig men det är klart – emellanåt funderar man på hur allt ska hinnas med. Jag har haft en tanke ganska länge om hur det blir om man slänger in ytterligare en person till i min kära Linalusen ibland.
Jag nämnde det för min man för några veckor sen dvs om han var intresserad att dela med sig av sin vardag, sina tankar, medgångar, motgångar? Helt enkelt – sin vardag med mig. Idag tog han upp det själv, kanske är det som så att ni även kommer läsa några inlägg från min M framöver.
Vi tjejer – för visst är det mer tjejer som läser min blogg – är ju självklart nyfikna på det motsatta könet. Hur dom upplever saker, hur dom resonerar, varför dom prioterar som dom gör. Inte minst jag själv är oerhört nyfiken 😉
Så med det vill jag har sagt att ni inte ska bli förvånade om det dyker upp ett och annat inlägg framöver från ”M”
Har en fortsatt skön fredagkväll. Här bakas det och lagas mat till morgondagens kalas 🙂
Har stått och vaggat länge hur jag ska göra med min kära Linsalusens blogg, ska jag stänga ner eller låta den vara uppe! Ja – frågorna har snurrat i skallen. Jag fick en kommentar på Instagram där en tjej tyckte att jag skulle börja blogga och lägga upp mina bilder på mat och recept m.m. Det hon inte visste var att det finns en blogg men den har legat nere alldeles för länge. Mannen (jajamen om ni gamla läsare finns kvar, så är jag numera gift) han tyckte i alla fall att jag skulle ta upp bloggandet igen, och jag som då älskar att skriva av mig och lägga ut en massa bilder på allt och inget, så varför inte?!
En av anledningarna till att jag slutade förra året var att jag hade en del människor i min vardag just då som bara ville ställa till bekymmer dagligen för mig. Hur man bara kan bete sig så illa som dom gjorde det finns inga ord och jag har lovat mig själv att vara bättre än dom och inte nämna några namn och inte heller ödsla min energi på dessa människor. Dom finns numera inte i mitt liv och det känns riktigt befriande.
Sen det här med blogga om sitt liv och sin vardag. Det kan ju både vara på gott och ont. Man blottar sig ordentligt och kan få skit av det sen samtidigt tycker jag det är fantastiskt att så många människor är genuint intresserade av att följa min vardag och mitt liv. Stor kram till er för ni ger mig energi att ta upp bloggandet igen!
Nu har jag kommit dit hän att jag ger det en chans, jag fattar ”pennan” och börjar på ett nytt blad. Förhoppningsvis kan jag inspirera några av er med mina bilder och texter.